Svart soppa

Idag ser min middag så läskig ut att jag nog inte vågar ta med den som matlåda imorgon.

Det är ungefär där vi befinner oss.

Vinäger

På flaskan med äppelcidervinäger står det förresten: "Nyttig att dricka."
Tanken är att man ska blanda ut vinägern med vatten innan man dricker den, men jag ser framför mig hur man tar sig ett glas au naturel, till frukosten, istället för äppeljuice.

Laxpasta Halleluja

Nu ni, nu blir det annat ljud i skällan!
Man vet att det krävs grundliga förändringar i ens liv, och man vet att man är inne på rätt spår när man lyckas tänka utanför sin personliga box utan att ens försöka. Jag har nu tyckt att all mat känns dödstråkig och oaptitlig i snart 3 månader. Jag visste inte vad jag skulle göra åt saken eller vad jag skulle laga. Men så plötsligt en afton i snabbköpet börjar man tänka mat som någon annan; man överger sina mer eller mindre medvetna och mer eller mindre självvalda principer och blir helt fri i sinnet. Det måste ha varit den bottenlösa och rena hungern orsakad av 90 minuters spinning som ledde mig rätt. Plötsligt stod jag där och bara: Laxpasta? Med smaksatt crème fraiche? Ja! Som i trans plockade jag ihop kallrökt lax (svindyr), tagliatelle (med ägg), crème fraiche med smak av saffran och tomat (halvfabrikat, liksom) samt en bukett broccoli. Bye bye bönor, brysselkål och allt från grunden! Nu ska tant Elin laga äkta Svensson-söndagsmys.

Och det gjorde jag. Och det blev HIMMELSKT! Och jag kände matlagningslyckan medan jag lagade och åt.

Åh thanks God. Kanske kommer livet åter.

Såhär gjorde jag (det är väldigt smidigt och lätt):
Koka pastan i en stor kastrull med mycket vatten och salt. När det är ca 3 minuter kvar av koktiden slänger man ner små broccolibuketter, och så kokar man färdigt pastan och broccolin tillsammans. Häll sedan av vattnet, fast sila inte för ordentligt. Häll tillbaks allt i kastrullen, rör ner kallrökt lax skuren i bitar och crème fraiche. Låt puttra ca 1 min. Dra över lite svartpeppar vid servering.

En grej som jag inte gjorde, men som skulle ha varit gott, är att ha i lite citronsaft och rivet citronskal också. Men då skulle detta ha blivit godare än vad man kan klara av, så det var tur att jag inte hade någon citron hemma.

Som vanligt visar inte bilden verkligheten. Men det stämmer att det var ganska gult.

Skenbart färgglad kålsallad

Den här känslan som jag hade efter jul, att all mat kändes smaklös, kväljande och ointressant, den har inte gått över. Jag önskar fortfarande att det ska dyka upp någon ny smak som jag aldrig har känt förut, någonting som blåser in lite inspiration i mig. Det värsta är att känslan inte bara gäller mat, utan ungefär hela tillvaron och livet i stort. Hungern är borta. Det känns som att jag är död. Jag är inte glad, inte ledsen, inte förvånad, inte besviken, inte överraskad, inte arg. Bara blasé. Som när man har genomskådat allt och inte längre kan bli berörd.

Inspirationen kommer när man jobbar och aptiten kommer när man äter. Jag vet. Men till och med dessa tidigare sanna talesätt har förlorat sin kraft för mig. Jag testar och testar, metoder som brukade funka, precis som jag äter, eftersom jag vet att ingenting blir bättre om man inte äter. Bara det att det är inget gott. Världen funkar inte längre som den brukade göra, och jag behöver verkligen uppfinna något nytt.

Suck alltså.

Igår lagade jag i alla fall en kålsallad. Den var väl god, men kärleken uteblev.
På bilden ser den jätteful ut, men den var verkligen färgglad och fin. Men vad hjälpte det, vad spelar det för roll liksom.

rödkål, morot, röd paprika, röd chili, persilja, vitlök, äppelcidervinäger, olivolja, salt

Sensuellt

Jag har skrivit om detta förut, men inte i den här bloggen. I vilket fall som helst tål det att upprepas i oändlighet, för det är GUDOMLIGT.

Ärligt talat, det svartnar för ögonen när jag äter detta, jag ryser längs ryggen. Och nu är det inga metaforer eller överdrifter jag ägnar mig åt, jag får verkligen dessa fysiska reaktioner av välbehag.

Okej.

Ta ett stort, mjukt, urkärnat katrinplommon. Dra på en stor klick tahini (med salt). Ät mycket långsamt.